Klimatrapporten visar vägen framåt

Med fokus på klimat och energi

Stenungsundshems klimat- och energirapport för 2025 visar att det finns mycket som fungerar bra, men också på områden där hållbarhetsarbetet kan utvecklas. Nybyggnation, fjärrvärme och restavfall är de största klimatposterna. Samtidigt pekar rapporten på möjliga vägar framåt: mot bättre koll på energin, smartare ombyggnader och enklare sortering.

Varje år rapporterar Stenungsundshem in uppgifter till Allmännyttans Klimatinitiativ. Där följs bland annat energianvändning, klimatpåverkan, nybyggnation, fjärrvärme och restavfall upp. Rapporten för 2025 visar att Stenungsundshems totala klimatpåverkan landade på 2 113 ton koldioxidekvivalenter.

Den största posten är nybyggnation, som står för 64 procent av klimatpåverkan. Därefter kommer fjärrvärme, restavfall och el. Det betyder att klimatfrågan inte bara handlar om lampor, värme och teknik i vardagen. Den handlar kanske framför allt om hur vi bygger, bygger om, värmer våra hus och gör det lättare för hyresgäster att sortera rätt.

– Nybyggnation drar ju upp vår totala klimatpåverkan ett sådant här år. 2025 stod nyproduktionen för en stor del av den koldioxid vi som bolag producerar, säger Thomas Dahl, projektchef på Stenungsundshem.

Det betyder inte att alla år kommer att se likadana ut. Klimatpåverkan från nybyggnation redovisas när ett projekt färdigställs, vilket gör att siffrorna kan slå igenom kraftigt ett enskilt år. Framåt väntar däremot inte samma typ av nyproduktion.

– Under 2026 bygger vi egentligen ingenting nytt. Då handlar det mer om att skapa nya bostäder i befintliga byggnader och andra ombyggnadsprojekt. Under 2027 och framåt ökar vi takten ytterligare, med flera renoveringsprojekt, säger Thomas.

Mer fokus på husen vi redan har

Att ta hand om befintliga hus är en viktig del av Stenungsundshems uppdrag. När lokaler eller andra verksamheter kan byggas om till bostäder skapas nya hem utan att hela byggnaden behöver uppföras från grunden. Det kan ge lägre klimatpåverkan än nyproduktion, samtidigt som fastigheterna används mer effektivt.

Men ombyggnad är inte automatiskt enkelt. Varje projekt innebär avvägningar mellan klimat, ekonomi, teknik, hyresnivåer och långsiktig förvaltning. Thomas lyfter till exempel att vissa tekniska lösningar kan vara bra ur energisynpunkt, men samtidigt så dyra att de påverkar hela projektets ekonomi.

– Vi vill förstås bygga så hållbart som möjligt. Men vi måste också få ihop helheten. Det går inte att bygga så dyrt så at folk inte har råd att hyra lägenheterna, säger han.

En annan fråga som blir allt viktigare är återbruk. I mindre projekt har Stenungsundshem redan återanvänt exempelvis toalettstolar, handfat och fönster. Men att återbruka i större skala är fortfarande svårt.

– Det är svårt att jobba med återbruk. Det är tidskrävande, det kan bli kostnadsdrivande och det kräver struktur, säger Thomas.

Han erkänner att Stenungsundshem kommer behöva anstränga sig ännu mer framöver.

– Vi tänker på det och vi arbetar med det, men vi inser också att det är en stor utmaning. Vi måste få ihop kalkylerna så vi har råd att bygga, och hyresgästerna har råd att bo. Vi behöver hitta sätt att göra det mer praktiskt möjligt att tänka på klimatet.

Bättre koll på energin

På energisidan visar rapporten att Stenungsundshems byggnader har en stabil energiprestanda. Samtidigt finns det mycket kvar att göra för att få bättre löpande koll på hur husen faktiskt fungerar.

Fredrik Gårding är teknisk förvaltare och arbetar bland annat med värme, ventilation, sensorer och energiuppföljning. Han beskriver energiarbetet som ett område där Stenungsundshem kan bli mer systematiska.

– Vi borde kanske jobba mer fokuserat med energi. Det finns mycket att göra, men det kräver både tid, pengar och uppföljning, säger han.

Ett viktigt steg är att få tillgång till bättre data. I dag behöver uppgifter ofta hämtas från flera olika håll. Framåt är tanken att Stenungsundshem ska arbeta mer samlat med energiuppföljning.

Ett konkret exempel är temperaturgivare i lägenheter. I dag styrs värmen i många hus framför allt utifrån temperaturen utomhus. Är det kallt ute skickas mer värme ut i systemet. Men det säger inte alltid exakt hur varmt det faktiskt är inne hos hyresgästerna.

– Om det redan är 24 grader i en lägenhet behöver vi inte skicka ut mer värme. Men då måste vi först veta hur varmt det är, säger Fredrik.

Smartare styrning kan både spara energi och ge jämnare inomhustemperatur. Men även här finns en viktig avvägning: det krävs investeringar innan effekten syns.

– Det kostar pengar att spara pengar. Förhoppningsvis sparar man mer än man investerar, men man måste våga ta den första kostnaden, säger Fredrik.

Fjärrvärmen spelar stor roll

Fjärrvärmen är en annan viktig del av klimat- och energiarbetet. I Stenungsund bygger fjärrvärmen till stor del på restvärme från kommunens industrier, vilket innebär att värme som annars hade gått förlorad kan tas till vara.

– Den mesta delen av värmen kommer från restvärme från industrin. På så sätt är det en hållbar lösning, säger Fredrik.

Samtidigt visar rapporten att driftenergin fortfarande har en fossil andel. Det kan till exempel handla om vad som händer vid driftstörningar, kalla perioder eller annan kompletterande produktion i energisystemet.

– Ibland kan det vara haverier eller väldigt kallt. Då kan det behövas annan produktion också, säger Fredrik.

Det är en påminnelse om att Stenungsundshem kan påverka mycket i de egna husen, men inte allt. Energisystemet runt omkring spelar också roll.

Här kan hyresgäster bidra

Rapporten visar också att restavfall är en viktig klimatfråga. Restavfall som går till förbränning ger klimatpåverkan, framför allt när plastförpackningar och annat som borde sorterats ut hamnar fel.

Här har både Stenungsundshem och hyresgästerna en roll. Vi på Stenungsundshem behöver göra det ännu enklare att sortera rätt. Hyresgästerna måste bidra genom att minska mängden restavfall och sortera ut matavfall, plast, papper, glas och metall.

Fredrik lyfter också varmvatten som en konkret energifråga i vardagen.

– Vill man minska fjärrvärmeanvändningen kan man minska sin varmvattenförbrukning. Det går åt energi för att värma vattnet, säger han.

Även resor påverkar klimatet, även om Stenungsundshem inte har full rådighet över hur människor väljer att resa. Däremot kan bolaget bidra genom att underlätta andra alternativ, till exempel bilpool, cykelparkeringar och goda möjligheter att ta sig fram utan egen bil.

Klimatarbetet fortsätter

Klimat- och energirapporten ger inte svaren på alla frågor. Men den visar vad vi måste fortsätta jobba med för att minska vår kllimatpåverkan: bättre energikoll, smartare styrning, mer genomtänkta ombyggnader, mer återbruk där det fungerar och enklare sortering i vardagen.

För Stenungsundshem handlar klimatfrågan därför både om stora beslut i byggprojekt och små val i vardagen. Om hur husen värms. Hur material används. Hur avfall sorteras. Och hur bolaget, tillsammans med hyresgästerna, steg för steg kan minska klimatpåverkan.

– Det finns har mycket jobb som helst att göra, klimatfrågan är ju akut, säger Fredrik. Det är viktigt att vi börja jobba mer strukturerat med frågorna. Dels i bolaget, dels tillsammans med våra hyresgäster.