Bo för bin

En del av arbetet för biologisk mångfald

En bikupa är mer än honung. Den är en påminnelse om att naturen, husen och människorna hör ihop. För Andres Amaya på Beepartners började allt med en kurs i biodling, men har vuxit till ett engagemang för klimat, ekosystem och boendemiljöer. I dag samarbetar Beepartners med Stenungsundshem för att ge både insekter och människor bättre livsmiljöer.

Från hobby till heltidsjobb

För Andres Amaya på Beepartners började allt med en kurs i biodling, några kupor och förhoppningen om lite egen honung. Det som först var ett sidoprojekt växte med åren till ett eget företag. Med stöd från Hisingens biodlarförening och en utbildning i Kungälv fick han både kunskap och nätverk. Snart kom de första förfrågningarna, och uppdraget att placera en bikupa i Brunnsparken mitt i Göteborg blev startskottet för det som i dag är en heltidssysselsättning.

– Många börjar med biodling för honungens skull – så var det för mig också. Men ganska snabbt flyttas fokus. Man upptäcker hur komplext livet i en kupa är, och hur nära kopplat det är till livet runtomkring oss, säger Andres Amaya.

Kuporna varnar om förändrat klimat

De senaste åren har klimatförändringen gjort sig allt mer påmind, inte minst hos bin och andra pollinerande insekter. Vårarna kommer tidigare, ofta innan blommorna hinner slå ut och ge föda. Honungsskördarna i Sverige och Europa blir magrare för varje år, och 2025 beskrivs av många biodlare som det sämsta året på länge.

– Jag har bott i Sverige i trettiofem år men har aldrig upplevt så här mycket blåst som på senare tid. Bina kan anpassa sig, men när säsongerna flyter ihop och vädret växlar så snabbt måste de ställa om gång på gång. Det blir tuffare för dem, säger Andres.

Bikuporna fungerar som ett tidigt varningssystem. När något i ekosystemet är ur balans syns det i kupan: bina får svårare att hitta föda, flygtiderna rubbas och återhämtningen tar längre tid. Vissa bekämpningsmedel stör binas nervsystem och orienteringsförmåga – bina hittar helt enkelt inte hem. Samtidigt följer nya arter värmen norrut och pressar inhemska insekter.

– Bisamhället visar att något med klimatet inte stämmer. De reagerar långt innan vi människor gör det, säger Andres.

Livsmiljöer är mer än bara hus

För Stenungsundshem är bikuporna i Hasselbacken inget sidospår. Det är en naturlig del av uppdraget att förvalta hela boendemiljön, inte bara husen. Biologisk mångfald handlar om att ge plats åt liv: att skapa liv, skydd och att låta naturen arbeta. Därför får fler grönytor blomma färdigt innan de slås, insektshotell sätts upp och sedan 2023 står en visningskupa i Hasselbacken som gör arbetet synligt för de boende.

– Biologisk mångfald kan inte vara något vid sidan av. Utan pollinerare fungerar inte odlingar och ekosystem, och utan fungerande ekosystem blir samhället fattigare – både bildligt och bokstavligt. Som fastighetsbolag har ni en möjlighet att ta ansvar för helheten, inte bara husen utan också platserna mellan dem, där människor och natur möts, säger Andres.

Samarbetet mellan Stenungsundshem och Beepartners har pågått i snart tre år, och fler kupor kan bli aktuella framöver.

Så kan du bidra

Frågorna från hyresgästerna är många, berättar Andres. De flesta undrar vad de själva kan göra för att gynna den biologiska mångfalden, också när man bor i lägenhet.

– Det enklaste är att plantera något på balkongen eller uteplatsen. Några krukor med blommor eller örter räcker långt. För en insekt är den sämsta balkongen den helt utan grönt.

Klimatet förändras och det ställer högre krav på hur vi planerar: fler växter som blommar vid olika tider, arter som tål både kalla vårar och blåsiga somrar, och ytor som får vila i stället för att klippas för tidigt. För Stenungsundshem betyder det att naturen vägs in från start, i utformningen av gårdar, i prioriteringen av skötsel och i hur vi kommunicerar till våra hyresgäster varför vi gör som vi gör.

Andreas Amaya och Diana Vergara driver företaget Beepartner som hjälper Stenungsundshem med sin binkupa på Hasselbacken.

– Läget är nytt, och allvarligt. Bina klarar svängningarna om de får mat, skydd och lugn. Samma sak gäller oss. När vi ger naturen lite mer utrymme runt husen blir områdena både trevligare och tåligare. Det börjar i det lilla men gör stor skillnad över tid, säger Andres Amaya, som äger och driver företaget Beepartners tillsammans med sin fru Diana Vergara.

Därför är bina viktiga

• Bin är viktiga pollinerare. Pollinering gör att växter bildar frukter och frön. Många grödor, som äpplen, jordgubbar och oljeväxter, är direkt beroende av bin. Därför används bina också som indikatorer: när de reagerar negativt kan det vara ett tecken på stress i hela ekosystemet.

• Binas arbete är ovärderligt, både för natur och ekonomi. I Sverige uppskattas värdet av honungsbins pollineringstjänster till mellan 260–640 miljoner kronor per år, beroende på hur man räknar. Till det kommer produktionen av honung och vax, som vissa år ger över 300 miljoner kronor.

• Klimatförändringar förskjuter blomning och vädermönster. Bekämpningsmedel kan störa binas nervsystem och orienteringsförmåga. Sjukdomar och parasiter pressar bisamhällena ytterligare. Forskare varnar för stora förluster: om exempelvis 40 % av bisamhällena skulle försvinna kan det leda till ekonomiska skador på 200–300 miljoner kronor inom några år.