God jul på rumänskt vis

Crăciun fericit

Från Bukarest till Skärhamn – vägen har gått via reklamvärlden i Rumänien till hyresdebitering på Stenungsundshem. Cristina Serghie har bott i Sverige i över tio år, men en del av hennes hjärta finns fortfarande kvar i hemlandet Rumänien. När julen närmar sig gör hon som många som flyttat långt bort, hon blandar nytt och gammalt, svenskt och rumänskt, tills det blir hennes egen tradition.

Från Bukarest till Skärhamn

På Stenungsundshem arbetar Cristina till vardags med hyresdebitering. Det är hon som kontaktar hyresgäster när hyran inte har kommit in i tid, eller som du ringer om ditt autogiro krånglar, eller som en påminnelse dykt upp i brevlådan. Det är ett arbete som kräver både precision och tålamod.

– Jag möter människor i många olika situationer. Det gäller att vara tydlig, men också förstående, säger Cristina, som har arbetat snart två år på Stenungsundshem.

Cristina har jobbat snart tio år inom fastighetsbranschen, men har en lite ovanlig och spännande bakgrund. Fram till 2014 bodde hon i Bukarest och arbetade inom media och reklam. Det var snabba svängar, stora internationella varumärken och långa arbetsdagar.

I dag är vardagen helt annorlunda. Sedan några år tillbaka bor hon och hennes familj i Skärhamn.

Cristina Sergie arbetar med hyresdebitering på Stenungsundshem.

– Jag har bott i Sverige ganska länge nu. Och jag känner mig varken riktigt svensk eller riktigt rumänsk. Jag saknar inte särskilt mycket, men det jag saknar, det saknar jag mycket. Och det är familjen, min stora familj. Och en del maträtter. Och vissa traditioner. Det kanske är en hel del ändå, skrattar Cristina.

Det är visserligen bara oktober när vi pratar med Cristina, men tiden går fort och snart är det faktiskt jul. Så vi tar ett snack om traditioner, jul och Rumänien. Och om likheter och olikheter.

Hos farmor på landsbygden

Cristina växte upp i Bukarest, men tillbringade ofta jularna, och skolloven, hos sin farmor på landsbygden, nära Brașov. Vintrarna var kalla och snörika, och på landsbygden hos farmor var den ortodoxa kyrkan en självklar samlingspunkt, även för den som inte var särskilt religiös.

På 1980-talet var Rumänien fattigt. Mycket var ransonerat, och nya leksaker tillhörde sällsyntheterna.

– På jul kunde vi få något litet, som ett par vantar eller en tröja. Jag minns att jag hade en docka. Få leksaker. Men presenter var inget man direkt gick och väntade på. Vi visste inget annat. Alla hade det likadant, så det var faktiskt inget man saknade, berättar Cristina.

Jul handlade i stället om att samla familjen, med kusiner, farbröder, mor- och farföräldrar.

När Cristina senare flyttade till Sverige åkte hon oftast tillbaka till Rumänien över jul. Där fanns släkten, maten, sammanhanget. Med tiden blev det svårt att resa ner varje vinter. Då fick julen flytta med till Sverige – och ta en ny form.

Den rumänska julen

I Rumänien börjar julen tidigare än i Sverige. I den ortodoxa traditionen inleds en fyrtio dagar lång fasta redan i mitten av november, som avslutas vid midnatt på julafton. Under fastan avstår man kött, ägg och mejeriprodukter. Det handlar inte om att späka sig, utan om att vänta in festen.

– Jag fastade som barn, men fuskade en hel del. Jag gillade mat för mycket, säger Cristina och skrattar.

Långt ifrån alla rumäner fastar i dag, Rumänien är ett mer sekulärt samhälle nu. Men landet är trots allt ett mer religiöst land än Sverige, och de allra flesta tillhör den ortodoxa kyrkan. Det präglar julfirandet.

Juldagen, den 25 december, är den stora högtidsdagen. Morgonen börjar ofta i kyrkan, sedan samlas man hemma till en riktig festmåltid, nu när fastan är över.
Den 20 december infaller ”Ignat”, dagen då man traditionellt slaktar grisen. Så var det alltid på landsbygden när Cristina var barn. Allt togs till vara, och Ignat är en av förklaringarna till att fläskkött dominerar det rumänska julbordet.

Några veckor tidigare, den 6 december, firas Sankt Nikolaus. Då ställer barnen ut sina stövlar och får presenter eller godis. Lite som en svensk julstrumpa eller julkalender.

Traditioner som möts

I dag firar Cristina med sin lilla familj på fyra personer, på julafton, som de flesta i Sverige. Ibland sparar barnen några paket till juldagen, precis som hemma i Rumänien. Det är ett sätt att låta båda traditionerna leva vidare.

Julbordet är också en blandning. Cristina lagar gärna sarmale, kåldolmar fyllda med ris och grönsaker, och polenta. Till efterrätt blir det ofta cozonac, en söt ”sockerkaka” med fyllning av nötter och kakao. Samtidigt har vissa svenska rätter fått plats på hennes julbord.

– Med åren har jag lärt mig att gilla svenska köttbullar, säger hon. Våra rumänska ”köttbullar”, chiftele, smakar kanske godare, och annorlunda. De är kryddigare och har mer grönsaker. Men svenska köttbullar är goda på sitt sätt. Och jag gillar lax, och ägghalvor med räkor.

Men andra rätter på julbordet har hon aldrig förlikat sig med.

– Jag tycker inte om sill! Och Janssons frestelse, nej, den hoppar jag över.
Hon fastar inte längre. Men försöker ändå dra ner på köttet, både till vardags och till jul.

– Vi äter inte lika mycket kött längre. Men visst, skinka har vi, för barnens skull. Och köttbullar såklart, de måste vara med. Till julmaten dricker jag gärna vișinată, en slags körsbärslikör som många gör själva i Rumänien. Och glögg, det dricker man i Rumänien också, säger Cristina.
I dag är Cristinas jul en blandning av två världar. Gran och glögg. Kåldolmar och köttbullar. Julafton och juldagsmorgon. Hennes barn känner igen sig i båda traditionerna.

– Jag vill inte vara utan något, varken de svenska traditionerna eller de jag växte upp med. Men det allra viktigaste är att få vara nära familjen, säger Cristina Serghie och avslutar. Hon behöver gå tillbaka till arbetet. Hon har trots allt en hel del att göra innan det är dags att ta jullov.

Julen i Rumänien

Julen firas enligt den ortodoxa traditionen, med juldagen den 25 december som den stora festdagen. Firandet föregås av en 40 dagar lång fasta, från mitten av november fram till julafton. Under fastan avstår man kött, ägg och mejeriprodukt.

Viktiga datum

• 6 december, Sankt Nikolaus: Barnen ställer ut sina skor och får frukt, nötter och godis.

• 20 december, Ignat: Dagen då man traditionellt slaktar grisen inför julen.

• 24 december, Ajunul Crăciunului (julafton): Familjen förbereder julbordet.

• 25 december, Crăciun (juldagen): Morgonen börjar ofta i kyrkan, därefter festar man och öppnar presenter.

Typisk på julbordet

• Sarmale: kåldolmar fyllda med ris och kött (eller vegetariska varianter).

• Mămăligă: polenta som serveras till många rätter.

• Cozonac: söt vetekaka med fyllning av nötter, kakao eller russin.

• Ciorbă de perișoare: syrlig köttsoppa med risbollar.

• Vișinată: körsbärslikör som ofta görs hemma.

• Pălinka: stark brännvinliknande dryck.

• Vin fiert: varm, kryddad glöggliknande dryck.