När hemmet inte är en trygg plats

Våld i nära relationer är ett av samhällets mest utbredda problem och drabbar människor oavsett ålder, kön eller bakgrund. Övergreppen sker i alla typer av relationer, men kvinnor är de som utsätts i störst utsträckning. Att lyfta frågan, bryta tystnaden och förstå mekanismerna bakom våldet är avgörande för att skydda de som utsätts och för att förebygga fortsatt våld.

När våldet kommer från någon nära

Våld i nära relationer innebär att en person skadar, hotar eller kontrollerar någon de har en nära relation till – en partner, en familjemedlem eller en vän. Det kan ta sig många uttryck. Fysiskt våld, som slag och sparkar, är den mest synliga formen, men psykiskt våld kan vara minst lika förödande. Systematiska kränkningar, hot och manipulation bryter ner självförtroendet och gör det svårt att lämna en relation. Sexuellt våld kan innebära allt från trakasserier till övergrepp, medan ekonomiskt våld begränsar offrets frihet genom kontroll över pengar och resurser. Idag ser vi också hur våldet sprider sig till den digitala världen genom övervakning, hot och spridning av privat information.

En verklighet för tusentals

Våld i nära relationer är vanligare än många tror. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har mer än var tionde person mellan 16 och 84 år upplevt någon form av våld i en nära relation. Kvinnor utsätts oftare och för allvarligare former av våld, särskilt sexuellt våld, som kan leda till långvariga fysiska och psykiska konsekvenser.

Många gånger fortsätter våldet även efter att relationen tagit slut. Att lämna en förövare kan innebära en ökad risk för hot och förföljelse, och stödet för den som försöker ta sig ur en våldsam relation är inte alltid tillräckligt.

”Kärlek” blir ett maktmedel

Våld i nära relationer förekommer i alla typer av relationer. För homosexuella, bisexuella och transpersoner kan det innebära en dubbel utsatthet – dels genom våldet i sig, dels genom rädslan att inte bli trodd eller att bemötas med fördomar om man söker hjälp. Förövaren kan också använda hot om att avslöja offrets sexuella läggning eller könsidentitet som ett sätt att utöva kontroll. Eftersom mörkertalet är stort behövs både mer kunskap och fler trygga vägar till stöd och hjälp.

Vad kan du göra?

Att agera när någon i ens närhet utsätts för våld kan kännas svårt, men att våga se och agera kan vara avgörande. Tecken på att någon far illa kan vara ökad isolering, oförklarliga skador eller en tydlig rädsla i närheten av sin partner. Att fråga hur någon mår kan vara ett första steg. Om personen öppnar sig, lyssna, visa stöd och uppmuntra till att söka hjälp. Det är viktigt att förstå att processen att lämna en destruktiv relation kan ta tid och att press inte alltid hjälper. Om du misstänker att barn far illa kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten, och vid akut fara ska alltid polisen kontaktas.

Huskurage

Stenungsundshem ser med oro på att våld i nära relationer är ett alltjämt ökande problem, såväl i samhället i stort som i Stenungsund. Statistiken visar att hemmet, som borde vara den tryggaste platsen, för många kvinnor är den farligaste platsen att befinna sig på.

– Vi tar den här situationen på största allvar och vill göra det vi kan för att bidra till ett tryggare och bättre liv för våra hyresgäster. Därför har vi engagerat oss i Huskurage, en metod som uppmuntrar grannar att agera vid misstanke om våld i hemmet. Genom att sprida kunskap och sänka tröskeln för att ingripa kan vi tillsammans göra skillnad, säger Anders Rollings, HR-ansvarig på Stenungsundshem.

– Huskurage är en metod för att förebygga och stoppa våld i nära relationer. Genom att ge grannar verktyg att agera kan vi bryta isoleringen som ofta omger våldsutsatta. En enkel, men viktig insats kan vara att knacka på hos den som misstänks vara utsatt, be om hjälp från andra grannar eller kontakta polis och socialtjänst vid oro.

– Genom att införa Huskurage i våra bostadsområden hoppas vi stärka gemenskapen, och öka tryggheten. Ingen ska behöva känna sig ensam i en utsatt situation, och genom att visa civilkurage kan vi alla bidra till att stoppa våldet i hemmet, säger Anders Rollings.

Tillsammans kan vi göra skillnad

Att prata om våld i nära relationer är obekvämt men nödvändigt. Ingen ska behöva leva i rädsla i sitt eget hem. Genom att öka kunskapen och och våga bry oss om varandra kan vi förhindra att fler utsätts. Små handlingar kan göra stor skillnad, och ditt agerande som släkting, kompis eller granne kan vara det som hjälper någon att hitta en väg ut.

Behöver du hjälp?

Om du eller någon du känner är utsatt för våld i nära relationer finns hjälp att få:

• I en akut situation, ring 112 eller 114 14 för frågor och tips.

• Socialtjänsten i Stenungsund, ring 0303-73 00 00.

• Kvinnojouren i Stenungsund, ring 0303-846 79

• Kvinnorfridslinjen, ring 020-50 50 50 eller kvinnofridslinjen.se

• Stödlinjen för män, ring 020-80 80 80 eller stodlinjenforman.se

Läs mer om våld i nära relationer på stenungsund.se.