Koll på Kronorna

Ekonomichefen förklarar var pengarna tar vägen

Bakom varje rad i Stenungsundshems bokslut finns ett pussel av siffror, beslut och prioriteringar. Ekonomichefen Maria Härström är den som lägger bitarna på plats och ställer de envisa frågorna när något inte stämmer. Målet är att varje krona gör nytta för hyresgästerna.

Detektiven

På Stenungsundshem genomsyrar ett ekonomiskt tänk det mesta vi gör. Bakom varje beslut ställer vi oss frågan om det är hållbart, för hyresgästen, för lägenheten och för områdena.

Maria Härström, ekonomichef sedan drygt tre år, har helikopterperspektivet. Hon samlar siffror, ställer envisa frågor och ser till att ekonomin går ihop. Och att ekonomirapporteringen följer lagar och regler.

– Om du frågar mig vad jag gör på dagarna säger jag: mejlar. Jag mejlar en massa, säger Maria och skrattar. Min roll är att se helheten men också gå ner i detaljer när det behövs. Det blir många mejl, många samtal och en hel del detektivarbete för att få allt att gå ihop.

Pussla med siffror

Maria gillar siffror och att pussla. När budgeten ska planeras trivs hon som bäst.

– Det låter nog torrt, men jag tycker verkligen att det är kul att jobba med budget, när den landar och prognoserna håller. Kanske för att jag har jobbat mycket med budget. Det är något jag blivit ganska bra på genom åren. Sedan finns mer komplicerade frågeställningar där vi behöver ta hjälp av konsulter. Kassaflödesanalys och uppskjuten skatt kan bli tekniskt, och då gäller det att allt blir rätt.

Tillbaka igen

Maria Härström har egentligen en lång historia med Stenungsundshem. Hon började på företaget i början av 2000-talet i en administrativ ekonomroll. När Stenungsundshem sålde Stenungstorg till Citycon i början av millenniet blev hon uppsagd och hamnade till slut på Stenungsunds kommun. Där arbetade hon i tolv år som ekonom. Först med fastigheter, därefter inom socialtjänsten och till sist centralt med hela kommunens budget.

– Att hålla ihop en kommunbudget är komplicerat. Jag lärde mig att se samband och hur olika prioriteringar påverkar. När jag kom tillbaka till Stenungsundshem som ekonomichef kändes jobbet både nytt och bekant. Jag kände våra områden och vilka utmaningar som fanns, och jag hade en helt annan verktygslåda med mig, säger Maria.

Täcka kostnaderna

Pengarna som Stenungsundshem får in varje månad från hyrorna ska i stora drag täcka tre områden:

1. Täcka driften av fastigheterna: fjärrvärme, el, vatten, avlopp och renhållning.

2. Betala löner och andra personalkostnader.

3. Betala det löpande underhållet.

– Det som fortfarande kan överraska mig är hur små summor snabbt blir stora totala kostnader. Ett golvbyte här och en tapet där kan verka litet var för sig. Men multiplicerar du med knappt 2 200 lägenheter blir det stora pengar, säger Maria.

”Varje procent blir väldigt mycket när den multipliceras med alla lägenheter”

När allt blir dyrare

De senaste årens kostnadsökningar märks även på Stenungsundshem. Att anlita konsulter och hantverkare har blivit dyrare, liksom material och maskiner. Taxor för renhållning, vatten och avlopp har stigit rejält. Kostnaderna för el likaså.

– Det är samma utveckling som för hushållen, men i ett bostadsbolag slår ökningarna igenom hårdare. Varje procentenhet dyrare blir väldigt mycket pengar när den multipliceras med 2 200 lägenheter, säger Maria.

Vinstutdelning

Att Stenungsundshem ska gå med vinst är en lagstadgad förutsättning, precis som för andra allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget förväntas konkurrera på samma villkor som privata aktörer och följa de ramar svensk lag sätter.

– En stor del av vår verksamhet är direkt reglerad i lagstiftning: hur vi bedriver verksamheten, hur vi redovisar och hur vi förhåller oss till vinstutdelning. Det är inget vi kan förhandla bort, det måste vi förhålla oss till, säger Maria.

Utdelningen till företagets ägare, Stenungsunds kommun, är hårt reglerad. Håll i hatten, för nu dyker vi ner i detaljer: vinstutdelningen är kopplad till den genomsnittliga statslåneräntan plus 1 procentenhet, men får inte överstiga hälften av föregående års resultat.

– I faktiska pengar har utdelningen till Stenungsunds kommun varit måttlig, runt en miljon per år.

Att hyran sätts med tanke på utdelningen stämmer inte.

– När vi förhandlar hyror med Hyresgästföreningen utgår vi från vad det kostar att driva och underhålla fastighetsbeståndet här och nu, och från behovet av underhåll över tid. Inte från att finansiera utdelning, säger Maria.

Det man inte alltid tänker på

Maria vill gärna förtydliga hur det fungerar med hyreshöjningar. När en lägenhet byggs om är det viktigt att skilja på underhåll och standardhöjning.

– Underhåll betyder att man behåller standarden, till exempel när en plastmatta byts mot plastmatta eller ett kakel mot kakel. Standardhöjning är när nivån faktiskt höjs, till exempel när plastmatta byts mot kakel och klinker. Då kan hyran behöva justeras för att täcka kostnaden för att höja standarden.

Det finns också andra kostnader som måste kalkyleras och täckas.

– När vi bygger nya lägenheter har vi kostnader innan vi får in hyresintäkterna. Alla förstår att vi måste betala bygget, men innan alla hyresgäster har flyttat in betalar vi ränta på de lån vi tagit för att kunna bygga. Den kostnaden måste vi ta höjd för, och den täcks av intäkterna från samtliga hyror. Det tänker nog inte alla på.

När allt fungerar så funderar man kanske inte så mycket över vad hyran faktiskt betalar.

– Värmen finns där, soporna hämtas, gårdarna hålls efter, fel åtgärdas och lägenheter görs i ordning mellan utflytt och inflytt. Det som känns självklart i vardagen kräver planerat underhåll, bemannad jour dygnet runt, hållbara avtal och människor som gör jobbet, säger Maria.

Tre tankar, avslutningsvis

I skrivande stund är Maria i sluttampen av budgetarbetet för 2026, men hon hinner skicka med två goda råd.

1. Om ekonomin kör ihop sig, hör av dig i tid. Ringer du innan hyran förfaller kan vi ofta hjälpa till, med en betalningsplan, ett kort anstånd eller genom att hjälpa dig komma i kontakt med kommunen. Vi vill att våra hyresgäster ska ha råd att bo kvar.

2. Se över dina kostnader. Betalar du för något du inte behöver? En parkeringsplats utan att äga bil? Abonnemang du inte utnyttjar? Där finns pengar att spara.

3. Hjälp oss täppa till hål och läckor, bildligt talat alltså. Droppande kranar, lampor som alltid lyser, värme som vädras ut i onödan… hjälp oss hålla nere onödiga kostnader. Småsaker blir stora pengar i hela beståndet. Det vinner alla på, avslutar Maria Härström, ekonomichef på Stenungsundshem.
   

Så fördelas intäkterna från hyran

• Drift av fastigheterna: 44 %
  Fjärrvärme, el, vatten, avlopp, renhållning, snöröjning, reparationer, trädgårdsskötsel och fastighetsservice.

• Personalkostnader: 18 %

• Planerat underhåll: 12 %
  Byte av tak, fönster, golv, målning och andra åtgärder som bevarar standarden.

• HLU: 10 %
  Hyresgäststyrt lägenhets underhåll, Underhåll inne i lägenheterna.

• Räntekostnader: 8 %

• Administration: 5 %
  Lokalkostnader, IT, konsulter, revision och övrig administration.

• Fastighetsskatt: 3 %